I dag är en bra dag!

I dag är en bra dag!

Hej alla härliga spelare ledare och engagerade föräldrar!

De flesta av er känner mig eller åtminstone känner igen mig, som Pelle en av ledarna och tränarna inom Täby Volley.

Jag har varit väldigt aktiv inom klubben i rätt många år, men efter sommaren så har jag inte setts till.

Jag vill därför på detta sätt tala om varför och ge er som undrar eller är oroliga lite besked.

Under våren så fick jag ett antal sjukdomssymptom som pekade i alla möjliga riktningar. Verkade inte så allvarligt och symtomen hindrade mig inte att fortsätta arbeta och vara tränare.

Jag märkte dock att jag blev allt tröttare och hade svårt att hålla fokus en hel dag i idrottshallen.

Runt midsommar fick jag besked av läkare att de såg spår av cancer i min kropp, och en mängd tester och undersökningar inleddes. I augusti fick jag min diagnos, Lymfom, man kan säga en sorts blodcancer. På positiva sidan är att den inte hunnit utveckla sig till något akut, utan jag mår fortsatt ganska bra, på den negativa sidan är givetvis att jag fått cancer och den måste behandlas…

.

Många av er har säkert erfarenhet från nära och kära av vad en cancerbehandling  kan innebära. I just min cancer så handlar det om en behandlingsperiod som är ca 6 månader lång med kraftiga cellgifter, antikroppar och extremt höga doser kortison, mm mm.

När man genomgår en sådan behandling så bryts hela kroppen ned, (det är svårt att bara ta död på de elaka cellerna utan att många andra bra celler stryker med). Det betyder bl.a. att mitt immunförsvar sakta men säkert kraftigt försämras, vilket i sak betyder att jag skall undvika att träffa människor inomhus, tex att vara på en arbetsplats eller leda en volleybollträning.

Status just nu är att jag genomgått behandlingsomgång 1 och snart ska in i omgång 2. Jag mår fortfarande förhållandevis bra, och tex i dag var en bra dag där jag orkade ta en lång promenad med mina hundar! De tillfällena kommer dock bli allt färre tills jag genomgått min behandling..

Jag saknar volleybollen och er som jag tränat och umgåtts med väldigt mycket. Volleyboll är en unik sport inte minst för att det är den enda lagsport där man slipper ha kroppskontakt med motståndarna och därmed ofta en betydligt mindre konfliktfylld lagidrott! Det är antagligen därför volleyboll överlägset har världens flesta utövare och på det sättet världens största sport.

Jag hoppas kunna fortsätta hålla kontakten med volleybollen under min sjukdom, och tar gärna del av hur det går för er alla!

Det verkar som säsongen kommit i gång på ett bra sätt och jag önskar er alla hårda träningar, kämpamatcher men framförallt att ni har roligt tillsammans!

Stora kramar, (dock på avstånd), och lycka till!

- Pelle